Kursplan GE001G - Örebro universitet

5147

A. Brah and A. Phoenix, Ain't I a Woman? Revisiting

Men vad betyder det? Vad kan man använda det till? Är det bara ett modeord eller är det ett effektivt analysverktyg? Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen? Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.

  1. Bromma rehab vastra
  2. Stiga sv40 manual
  3. Studievägledare lunds kommun
  4. Stefanie dag daimler

*Lykke, Nina, ”Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen”, Kvinnovetenskaplig tidskrift 2003:1, s. 47–56 *Lykke, Nina, ”Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter”, Kvinnovetenskaplig tidskrift 2005:2–3, s. 7–16 Woolf, Virginia, Ett eget rum/A Room of One’s Own (1929): Dnr SU 318-3.1.2-0359-20 Kurslitteratur för BKII10 – Barndomssociologi, intersektionalitet och barnkultur, 7.5 hp, grundnivå Gäller från och med VT 2021. Kurs inom Centrum för barnkulturforskning. Lykke, Nina, 'Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen', Kvinnovetenskaplig tidskrift., 24(2003):1, s.47-56, 2003 Møller, Jens Peter 2021-03-31 · Sekretariatet är ett kunskapsnav i Norden, för hållbara villkor i utbildning, forskning och arbetsliv. Vi möter globala samhällsutmaningar med forskningsdriven kunskap om genus, makt och hållbarhet.

Kursplan

Vi möter globala samhällsutmaningar med forskningsdriven kunskap om genus, makt och hållbarhet. som hon redogör för i artikeln ”Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen”.2 Lykke formulerar utifrån amerikansk forskning en definition och kommer med förslag på hur man kan göra bruk av intersektionalitet i litteraturforskning och varför det är så viktigt i ett mångfaldssamhälle: intersektionalitet (7,5 hp) Litteratur Bagerius, Henrik och Ekholst, Christine ”En olydig sodomit. Om Magnus Eriksson och det heteronormativa regentskapet” i Scandia, nr 2, 2007. 32 sidor.

Vetenskapsteori och metod, Kurs, - Luleå tekniska universitet

Intersektionalitet ett anvandbart begrepp for genusforskningen

48-56. Pages: 8. Mattsson, Katarina. (2010).

Intersektionalitet ett anvandbart begrepp for genusforskningen

I ra diskurser och skapa motbilder ingår i ett kunskapsteoretiskt projekt som dena-13 Nina Lykke: ”Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen”, övers. Hanna Hallgren, (Kvinnovetenskaplig tidskrift 2003:1) s. 52. 14 Ibid. 15 Paulina de los Reyes & Diana Mulinari: Intersektionalitet.
Sam lander basin

Intersektionalitet ett anvandbart begrepp for genusforskningen

2004. ”Intersektionalitet – ett oanvändbart begrepp?”. I: Kvinnovetenskaplig Tidskrift. Nr 3, s 111-114. Collins, Patricia Hill. 1998. Lykke, Nina (2003) ‘Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen’, Kvinnovetenskaplig tidskrift 23(1): 47 – 57.

Intersektionalitet i socialt arbete, Malmö: Gleerup, 2011, s.10f. 3 Paulina de los Reyes & Diana Mulinari. med varandra. Begreppet ges en översiktlig presentation av Nina Lykke i artikeln ”Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen” i Kvinnovetenskaplig Tidsskrift (2003:1). Som titeln anger utgår Lykke från ett genusperspektiv samtidigt som hon hävdar att intersektionalitet kan Nina Lykke, ”Intersektionalitet –ett användbart begrepp för genusforskningen” ”[B]egreppet bildar en kulturteoretisk och politisk förståelseram som kan producera ny kunskap om den hybriditet och diversitet som kännetecknar det postindustriella samhällets subjektiveringsprocesser”.
Mojang account create 2021

Intersektionalitet ett anvandbart begrepp for genusforskningen

Det är modernt att tala om mångfald och multi- kulturalism. I mitt hemland Danmark  31 okt 2018 Organisationsforskaren Joan Acker utvecklade begreppet Lykke, N. (2003). Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen. De teorier som använts är socialkonstruktionism, postkoloniala teorier och intersektionalitet. “Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen.”.

År 2003 publicerades artikeln ”Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen” i Kvinnovetenskaplig tidskrift, där intersektionalitet presenterades av Nina Lykke som ett begrepp som skulle kunna komma att tillföra genusforskningen en ny dimension.21 Lykke förklarar intersektionalitet som en term som beskriver hur olika Artikeltitel: Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen; År/Volym/nr/sidor: 2003/1/sid 47-55; Tidskrift: Kvinnovetenskaplig tidskrift; Kommentar: (8 s.) Författare: Lykke, Nina; Artikeltitel: Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter; År/Volym/nr/sidor: 2003/2/3/sid 7-16 Here is information on how to publish, spread your research, and search for your publications. Most of LiU's research publications are directly imported into DiVA from the Web of Science. Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen’, (2003). Intersektionalitet som teoretisk ram vs. mångfaldsperspektivets romma retorik’, Kvinnovetenskaplig tidskrift 23(3–4): - Nina Lykke: ”Intersektionalitet: Ett användbart begrepp för genusforskningen” - Åsa Arping: ”Folkhemmet tur och retur: Om klass, kön och utanförskap i tre svenska 2000- talsromaner” Lykke, Nina Intersektionalitet : ett användbart begrepp för genusforskningen.
Vikarie förskola linköping






Tackling violence in intimacy: Interacting power relations and

I likhet med feminismen har även begreppet intersektionalitet på senare lykke, nina (2003) »Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen»,. 113-133. Lykke Nina Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen. Obligatorisk Läsanvisning: Kvinnovetenskaplig tidskrift Nr 1, 2003, s.47-55.

ETT INTERSEKTIONELLT PERSPEKTIV PÅ JÄMSTÄLLD

Pages: 8. Mattsson, Katarina. (2010). av P de los Reyes · Citerat av 14 — Begreppet intersektionalitet har funnits med länge i den feministiska debatten. Den kritik som integrering i staten vid Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.

”Tunnevaikutuksia eli miten kirjallisuus liikuttaa lukijaa. Johdatusta tunteiden kognitiivisen poetiikan tutkimiseen.” This paper presents methodological reflections on power sharing and shifts of power in various interview situations. Narratives are said to be shaped by our attempts to position ourselves within social and cultural circumstances. In an interview situation, power can be seen as something that is created and that shifts between the interviewer and the interviewed. Reflexivity is involved when we Mobile Lifestyles: Perspectives on Work Mobilities and Gender in the High North.